Yooo!

月曜日

こんばんわ！

Hur har ni det era svennebananer?
Själv mår jag faktiskt helt okej!

Måndag igen dårå! Dagen har varit bra! Jag har lärt mig mycket och jag älskar min lärare. Jag vetb att jag tjatar men det går inte att sluta påminna er om det! Imorgon har vi dock Yabusaki...och på onsdag.... baaah! Lite halvt jobbigt men det ska väl gå an. Förhoppningsvis får vi tillbaka proven imorgon också där jag SKA ha 99/100, punkt.

Det spöregnar ute och är 9 grader. Spösnöar det och är minusgrader hos er?
Jag frågade förövrigt min lärare när det snöar som mest i Tokyo.
"Det snöar aldrig riktigt mycket men i januari kan det komma lite"
Jag blev feeeeett besviken. Vad var det där om 3 m för några år sen? Bullshit? Buhuuuu....

Jag har faktiskt inte så mycket mer att skriva just nu. Tänkte börja som sagt ta fler bilder och filma mer, skriva mer om mina tankar och funderingar i bloggen och så vidare. Då blir det nog roligare att läsa.

Jag längtar till familjen Sundelinbrudarna kommer hit, det ska bli fett!
Tyvärr bor ni ju vid Tokyo Tower, det är ungefär en timme från mig och en halvtimme från min skola, vilket iofs inte är så farligt, vi är ju trots allt i Tokyo. Det löser vi!

Nu ska jag ner och plugga. Senare ska jag även skriva önskelista och skicka till älskade mor min.

Vad tycker ni om min nya banner föresten? Rätt fräsig va? Jag gjorde den själv! *Smiiiiil*

JOJJO: Logga in ikväll pleeeaaaassseeee, skype, msn eller vad som helst! Need to talk to you <3


På återseende!

Till världens bästa pappa

Bengt Holger Sundelin

Du är utan tvekan världens bästa pappa.
Du är alltid där för mig och det är svårt, nästintill omöjligt att beskriva hur mycket jag uppskattar och älskar dig. Jag har inte alltid varit världens bästa dotter och vi har haft inte ett, inte två utan säkert minst 3000 bråk under de 19 åren jag levt under ditt tak. Inte har jag varit bra på att visa hur mycket jag tycker om dig heller. Men nu när hela jordkloten är emellan oss saknar jag dig så otroligt mycket. Jag saknar att sitta i volvon medan du ringer till ditt jobb för att fråga om allt står rätt till i gruvarbetet. Jag saknar dina små, korta och snabba "hej" när du kommer hem från jobbet. Ja, jag saknar till och med dina irriterande "Gå och lägg dig Emma", "Stäng av datorn och sov nu" och "Tänk på vattenförbrukningen" som du alltid upprepar gång på gång oavsett hur gammal jag blir. Jag har fortfarande dina brev kvar som du skrev till mig, din "guldklimp" när jag var skitliten och du jobbade i Saudiarabien. Jag kommer fortfarande ihåg hur jag tvingade dig till att bära mig på dina axlar när vi var på semester i Paris. Du är den där pappan som alltid lägger ut pengar för mig var vi än är, och inte heller tvingar du mig att betala tillbaka. Du är den där pappan som tar på sig skulden bara för att få ett slut på det hela när vi syskon bråkar om vem som har fisit. Du är min pappa som jag är så stolt över.

Jag älskar dig världens bästa Pappa.

Grattis på Farsdag!

Tjobre!

Tack för alla era fantastiska kommentarer. Jag blir så glad, uppiggad och pepp av er! Jag har världens bästa familj och vänner. Utan tvekan! Jag förstår att "förälskelsen" lägger sig, det var jag beredd på. Jag har redan från början velat att det ska bli vardag så fort som möjligt så att den jobbiga tiden går över fort. Långsamt krälar jag ur svackan och ställer mig och möter världen igen!

Skolveckan avslutades med ett achievementtest där jag helt enkelt blir sur om jag inte får full poäng eller mer än ett fel. Det gick riktigt bra och om det är något åker jag väl dit på mina slarvfel jag seriöst måste passa mig med. Kanjiprovet till exempel... 16/20... GAAAAAAAAH! Och vet ni varför?!?!?! JO! JAG GLÖMDE FYLLA I TVÅ RUTOR! Jag MISSADE dom totalt! Vad i helvete? Det betyder alltså att läraren tror att jag inte kan dom, när jag egentligen bara missade? Hur fan säger man det på japanska? Öh.....Det suger i vilket fall som helst. Jag blev så sur att jag frågade direkt när nästa stora kanjiprov är - om två veckor. BENKYO SHINAKEREBA! Nu jevlar.....

Jag mår mycket bättre nu i alla fall än vad jag gjorde i mitt förra inlägg. Det är mycket positivt som händer som man inte tänker på och det är det jag måste fokusera på. Det är ju egentligen sjukt att tvättäkta japaner säger att de inte skulle fatta att jag var utlänning om de pratade med mig på telefon. Det är ju egentligen sjukt att lärarna säger "Ja men Emma eftersom du är lite bättre kan jag förklara lite svårare saker till dig". Jag blir så sjukt jävla glad! Från och med nu ska jag alltid tänka på det positiva när jag börjar känna mig dålig igen.

Skolveckan avslutades med att ett helt DRÖS med folk (svenskar, koreaner, kineser, spanjorer, tyskar etc etc alla pluggar på ISI) besökte en Izakaya tillsammans och hade förbannat trevligt. Där efter gick vi till en "english pub" och satt där ett tag. Det är något jag verkligen trivs med. Att gå i skolan 5 dagar i rad, plugga, jobba hårt och sedan koppla av lördag och söndag. Det är en helt annan känsla än vad det var på gymnasiet. Det är mer chill, det är mer avkopplat, och otroligt trevligt!
Vi var hemma vid halv 12 tiden och satt och spelade kort en stund innan det blev läggdags.
Bilder kommer imorgon! Så länge får ni nöja er med en video från Izakayan!

NOTE:
Jag ser fan ut. Och var snälla och lyssna inte på japanskan jag pratar i slutet. Det låter hemskt och det är inte rätt någonstans.

Nu ska jag sova!
Hörs!

PS:
JAG MÅSTE SKAFFA NY HEADER, den e ju ful som fan!
Plus att jag skaaa dokumentera mer, det vill jag ju själv!

I en svacka

Hejsan hoppsan!

Imorgon har jag ett stort feting kanjitest
På fredag har jag ett stort feting achievement-test

Idag fick jag alla rätt på gårdagens kanjiförhör
Jag hoppas på samma resultat imorgon.

Allt har varit som vanligt. Skola - hem - plugga - sova.

Jag vet inte om jag har nått slags stadium eller om jag bara är nere i en svacka. Men jag har helt ärligt haft ganska pendlande humör på sistone. Jag känner mig lost, ensam och en enorm meningslöshet. Kommer jag någonsin kunna lära mig flytande japanska? Det här har inget med skolan och göra för det har blivit bättre. Trots att min klass e jobbig och en av lärarna usel så har jag börjat lära mig saker och de går igenom saker som är bra för mig att få en förklaring till. Frustrationen ligger i att jag förstår så förbannat bra vad alla säger men kan inte svara! Är det det att jag är nervös? Eller är det det att jag helt enkelt inte kan? Varför använder jag mig inte av de meningarna, orden, fraserna jag hört förr och faktiskt förstår? Varför finns de inte i skallen när det är min tur att öppna käften? Är jag för ivrig? Är jag för otålig? Jag vill lära mig japanska nu! Jag vill kunna det nu!

Har jag hemlängtan? Jag vet faktiskt inte. Jag tänker inte så mycket på Sverige eller hemmet. Jag har askul här med nya supertrevliga vänner. Jag älskar miljön jag är i. Varför känner jag mig så ensam? Kanske jag inte längtar hem, bara saknar så förbannat mycket folk. Pratade med Jojjo igår, fan vad jag saknar dig <3 Du är bäst utan protest. Jag saknar min mamma och hennes höga "EMMA!!!" fast jag är i rummet bredvid. Jag saknar Pappa och hans "hej" han alltid säger på samma sätt när han kommer hem. Jag saknar mina syskon som jag alltid kan vända mig till, jag saknar mina syskons respektive(ar?) som jag alltid kan skämta med, jag saknar mina syskonbarn som jag älskar så otroligt mycket. Jag saknar mina vänner från Carlforrsska och jag saknar att bli taggad på facebook i massa fotton som tagits under alla knaskvällar. Gud vad jag saknar er alla!

Jag har väl kommit till den perioden alla till slut befinner sig i. Jag kanske håller på och vänja mig vid allt nytt och spännande och inser vad jag faktiskt gör. Ja och som sagt ni ska ju såklart missförstå mig rätt här - jag mår fortfarande väldigt bra. Jag upptäcker bara då och då, speciellt på kvällarna att jag är på dåligt humör och känner att det är något som trycker. Jag ville bara skriva av mig lite. Rensa hjärnan lite så jag kan fortsätta framåt sen.

...vilket är precis det jag ska göra nu.
Pojkarna har lagat mat och det blir en tripp ner till DK diningroom.
MAAAT!

Videoblogg

Tjajs!

Otroligt händelserik dag

..NOT!

Dagen tillbringades på DK house, sjuk och jävlig medan resten var på Waseda university och hade skitkul. Mindre kul för mig med andra ord. Plugg har i alla fall hunnits med och nässpray och halstabletter har ramlat in i förrådet. Vid fem kom alla hem och vi har suttit och pluggat och spelat kort mesta delen av kvällen. Nu är klockan 22 och jag ska förbereda mig inför sängen. Jag vill sova tidigt och gå upp tidigt för att plugga lite samt eventuell dusch.


Den obligatoriska "jag har varit sjuk i Japan"-bilden


Igår när jag tog en tupplur, Tokyo är la mysigt <3

Btw:
Folk, bland annat Mamma blev superorolig över mitt inlägg igår.
Ni behöver INTE oroa er alls. Det är inget farligt som hänt alls. Jag mår jättebra, älskar mitt liv i Tokyo och har roligt varenda dag. Vissa människor kan bara aldrig växa upp, bete sig som folk eller inse sina fel och brister. Det gör mig irriterad.
Ingen behöver oroa sig, jag mår bra!

Nu kallar sängen på mig.
Puss!