28 nov. 2010

Härliga dagar!


Hejsan! Här kommer en MEGAuppdatering!
Ingen uppdatering - det blir lätt så när man har så kul som jag har haft de senaste dagarna!

Fredag morgon steg alla upp skittidigt för att träffa skolan vid shinjuku för att sedan åka buss i några timmar till FUJI-Q HIGHLAND!!! WIHOOO <3 I shinjuku var det höga och snygga byggnader överallt.

Jag ÄR sämst på att fota. Döda mig inte.
I vilket fall som helst är Shinjuku coolt som fan!

Under resan åkte vi förbi världens vackraste natur. No kidding. Det var MÄKTIGT att åka buss där. Stora berg och kullar med hur höga och grönskande träd som helst. Och tätt var det med. Riktigt vackert!




Me and ma partner in crime on the bus


Fuji-Q Highland!!!!


Alltså stället var ju helt underbart! Först gick jag igenom skräckhuset (tillsammans med Mattias, Markus och Kristoffer). Vilket var... en upplevelse! Det ska tydligen vara det största och läskigaste skräckhuset i värdlen and... yah. Jag kan ju inte säga att jag INTE skrek och var rätt som fan och klängde på de pojkarna som olyckligtvis gick med mig in dit, men infact blev jag halvt besviken. De faktumet att det varit ett riktigt sjukhus creeps me out. Det fanns mycket äckligt där inne. De skådespelarna som fanns på plats var läskiga som fan, speciellt när man blev jagad i korridoren... jag var fan med i en skräckfilm. Dock gick man hela tiden runt och väntade på att det skulle hända något...som inte hände. Det var kort och gott för lite skådespelare, för lite ljud, för lite skrämmande. Dock måste jag säga att jag är stolt att jag gick in dit, och jag är glad över det också. Det var ju som sagt... japansk skräck.

i väntkön.

I övrigt hände ett missöde som gjorde att jag trodde min fuji-q-upplevelse var slut. Min skosula for åt helvete. Som tur kom min älskade Hori-sensei till undsättning och vi gick tillsammans in i en affär där vi tejpade igen hela min skojävel. Haha. Dumb.

Därefter åkte jag och Sara världens 8de högsta bergodalbana Fujiyama, TVÅ gånger. Vilket var helt awesome eftersom under tiden man blev upphissad hade man världens vackraste syn på Mount Fuji. Underbart. Även här är jag stolt över mig själv, jag är normalt sätt skitskraj för bergodalbanor. Sista åkturen gick till Pizza-la. En snurrande pizza som gick fram och tillbaka skithögt. Det är jag också stolt över. Punkt.



Fuji-san kunde som sagt bli sedd under hela vistelsen (vilket gjorde allt så mycket coolare).


Efter Fuji-q blev det hem direkt för mig. Jag och Sara köpte snacks och godis, jag bäddade ner mig framför moulin rouge. <3 src="file:///C:/Users/EMMASU%7E1/AppData/Local/Temp/moz-screenshot-1.png" alt="">Senare kom även Mimmis man Yuji hem med sin arbetarkompis, vi satt och pratade lite och sedan stack vi hem!


Tatamimattor is teh shiet <3>




(HÄR VAR DET TÄNKT ATT JAG SKULLE LÄGGA IN FLERA VIDS, MEN BLOGGER HATAR MIG SÅ VI SKIPPAR DET)


Färdmedlet blev taxi...eftersom tågen i Ikebukuro hade slutat gått! Så farligt dyrt blev det inte. Cirka 700 kronor!

Söndagen började tidigt. Jag steg upp för att möta mina älskade systrar och min älskade mamma vid deras hotel i hamamatsucho! Jag spenderade mycket tid för mig själv med att ta sig dit och gå runt i Tokyo tower-området och titta lite. Det var en upplevelse! För det första har jag inte riktigt fått så mycket tid att vandra runt på egen hand (eller snarare att jag inte tagit tid) och det fanns också väldigt vackra tempel jag inte sett sen jag kom hit. Mer tempelvisningar får det bli!





Träffade min fina familj därefter! <3 Vi åt kareraisu (JA, igen, det är ju så förbannat gott!) gick runt och kollade lite i området, jag visade som shibuya och så hängde vi lite på hotellet.
Sämst som jag är glömde jag ta kort på oss alla tsm. Det får blir bättring på det!

Idag är det måndag och jag har varit i skolan och shoppat med mina brudar. Det blev två par nya skor och en mössa. I love my mom <3 jag visade även runt dom i min skola och i övrigt har jag bara pluggat lite här hemma på DK.

Nu är det sent och jag ska sova.
Från och med nu blir det uppdatering dagligen, med filmer och bilder varje dag.
Jag ska bli bättre.
Prööömise!

24 nov. 2010

Sötsaksbuffé i Shibuya

Morsning!

I december kommer provet jag väntar på. Det slutgiltiga provet på allt vi lärt oss hittills. Alla kapitel, alla glosor, all grammatik, alla kanjis. Oj vad jag längtar. För sörrni Emma här står snart inte ut med sin klass. När jag precis till och med börjar gilla Yabusaki-sensei mer (för att hon nu faktiskt vågar använda svår grammatik med mig och faktiskt ställer BRA frågor) så blir klassen allt sämre och sämre. Största problemet? Kineserna. De PRATAR, och nej, det är inte "som i vilken vanlig klass som helst", för de här beter sig som några barnungar. De viskar och pratar HÖGT genom hela lektionen. Inte heller lyssnar de eller hänger med. Vafan de är kineser, någon slags jävla disciplin förväntade jag mig. Dessutom är vi i Japan, lite strängare regler förväntade jag mig också, kör ut de som inte är intresserade av att lära sig någonting. Näststörsta problemet? Ja, det går för segt. Jag ska inte säga att det fortfarande är för enkelt. De tar upp, som nämnt tidigare, väldigt många saker som är bra för mig att gå igenom. Märk mina ord "gå igenom". Jag behöver helt ärligt inte 4 timmars upprepning varje dag. Därför ska detta decemberprov bli så otroligt skönt. Ut efter det byter vi lärare (vilket iofs är ganska tråkigt med tanke på att jag älskar Hori-sensei och Miyazaki-sensei) och de som fortfarande är nybörjare får börja om. I do long for it, yes I do. Sådär ja, dagens klagan överstökad!

Efter skolan åkte jag, Carol och Sara för att träffa Mimmi i Shibuya. Därifrån gick vi till "Sweets paradise" där man får sjukt god mat och MASSOR av kakor, tårtor, glass, kaffe, kex och till och med popcorn - allt för en buffé på 1500 Y (130 spänn). Det var... magiskt. Men ojojoj vad jag mådde dåligt efteråt. Mimmi är ju veteran på de där så hon lärde mig att äta popcorn när magen känner sig trött på allt mastigt. Det jämnar liksom ut och efter tag äör man fit for fight att tjocka till sig igen. Ojojoj säger jag.


Här är vi mätta och mår dåligt.


Här var vi taggade och började må dåligt!

Mimmi körde sin "RÖR INTE MIN MAT"-min

Det var otroligt fint där inne, den här enda bilden gör inte stället rättvisa!


Efter maten köpte jag lite smycken, jag kunde ärligt inte låta bli.
Sen åkte vi hem och jag sov i en och en halv timme.
Sen pluggade jag.
Nu ska jag sova.
Intressant va?

Puss!



23 nov. 2010

Okonomiyaki och thanksgiving!

Tjänna!
Måndagen var chill. Mycket regn och rusk.
Skoldagen gick bra och efter skolan gick jag, Carol, Sara, Fredrik, Axel och Mattias och käkade okonomiyaki once again. Ni vet de där japanska pizzapankakorna man själv blandar ihop och sedan steker vid bordet? Gott var det, men jag blev mätt så förbannat fort! Shinjuku var vackert. Julbelysning hade satts upp och det var massa gula (?!) tomtar överallt.






Note: Om folk noterat i min blogg och speciellt på Facebook så har jag inte mått på topp den senaste en och en hal veckan. Anledningen till det är att jag och Sara var smått... eh... ganska ovänner. Men nu är allt utrett och färdigdiskuterat och allting handlade egentligen bara om enormt stora missförstånd som försämrades i och med total ignorans. Sara, I like u!
Fajten får avslutas med en bild Sara gjorde på oss två:



Efter middagen åkte vi hem till DK. Där pluggade vi, spelade kort och hade allmänt trevligt. Vi har ju de så trevligt har på DK house. Till och med så trevligt att klockan hann bli fem innan det var dags för sängen.

"MEN EMMA, DU HAR JU SKOLA OM DAGARNA", tänker ni nu. Men nej sörrni! Idag har det nämligen varit japanska thanksgiving i Tokyo which means: ledig ^^
Dagen har gått åt till att sova (15.00), prata med anhöriga över skype och givetvis plugg =)

Det tråkiga med alla helgdagar i Japan är att jag inte riktigt får något ut av det, ja förutom sömn dårå. Alltså jag vill ju veta vad alla japaner gör på lovdagarna, hur de firar etc.

På fredag blir det Fuji-q Highland. Den andra skolan var där igår och det blev tydligen en diseaster. Det spöregnade och de flesta attraktionerna var nedstängda. Det var 4 timmars väntetid till skräckhuset och det ingick inte ens i biljettpriset. För att göra saken värre ska de tydligen inte ha varit så speciellt heller. Damn. Oh well! Vi får hoppas på solsken på fredag!

Kram på er alla!

Till Bror

Grattiis på födelsedagen
Mikael Sundelin





Jag blev irriterad på Facebook igår. Jag hade, faktiskt, först av alla skrivit ett grattisinlägg i din logg. I Japan hade du redan blivit ett år äldre medan det i Sverige var några timmar kvar. Av någon anledning är Facebook jättesegt här i Japan och rutan där man skriver kommentarer i stelnar i typ någon minut och sen publicerar det, men ibland händer det att den inte gör det alls. Jag blev så irriterad, tänk om du nu trodde att jag hade glömt din födelsedag! Det har jag inte gjort . Det var faktiskt en av de sakerna jag först tänkte på när jag kom till Japan. "Ja just ja Mikael fyller ju år närmast". Jag tycker om dig så mycket Mikael. Du är en helt fantastisk storebror och en helt suverän pappa. Du är alltid den som kommer ihåg de där små viktiga detaljerna som namnsdagar och är det något litet japanskt som händer i Stockholm är du alltid först med att informera din lillasyster! Jag ogillar det faktumet att jag inte kunde fira dig, det har jag ju alltid gjort! Jag älskar Japan men de här nackdelarna är verkligen enorma. Jag saknar dig jättemycket och jag hoppas att du fick en jättefin födelsedag!
Jag älskar dig Storebror <3

Och bara för att den e så klockren....

"Grattis, alla män"
Ingen kan posa som mina bröder ;)

Peace!

21 nov. 2010

Lock-up och huvudvärk

Tja people!

Lördagen var väl najs!
Sov länge och vid 6 åkte vi alla (Svennebananerna och några från Carols klass + Dana från Slarremans klass) till the lock-up i Shibuya.
En nomihodai (drick så mycket du vill för ett fast pris) med fängelsetema. Man sitter i celler och det är galler och grindar överallt. Drinkarna är som potions, gift och sprutor och helt plötsligt från ingenstans släcks allt ljus i hela restaurangen och någon läskig maskerad man kommer och skriker och piskar med kedjor åt alla håll. Det var en upplevelse. Sen kan man ju säga vad man vill om servicen. De kom inte när man ringde och skulle beställa och ja, i övrigt var det ju inte så speciellt förutom det lilla fängelsetemat. Jag ballade riktigt ur när det släcktes i hela restaurangen dock. Här nere får ni en video på hur det var där inne. Jag ber än en gång om uräskt för att jag låter som en total fjortis i videon. Det skriks lite här och var också på grund av den läskiga maskerade mannen som kom och skrämdes (hans syns nog inte i bild). Jag pratar högt för jag vet inte hur bra kameramikrofonen är. Oh well. U get my drift.







Efter lockup åkte jag och Mattias hem till Shiki. Väl i Shiki stötte vi på resten av Shiki-gänget. De hade tydligen också åkt hem och varit på samma tåg som vi. Vi gick till ännu en bar och stannade där till kanske två. När vi väl var hemma blev det lite jobbigt eftersom mina nycklar var i Carols rum och Carol var...upptagen. Helt enkelt kom jag inte in i mitt rum på säkert tre timmar och det var sjuuukt jobbigt eftersom jag hade den värsta huvudvärken i hela mitt liv. Som tur är fick jag låna Fredriks rum att sova i nån timme tills Carol äntligen kunde ge mig min nyckel så jag fick gå in till mitt eget rum o sova. Klockan var kanske 7 på morgonen då.


Idag har jag sovit till *drumvirvel* halv 5! Man får ha sådana dagar ibland!
Jag vaknade upp av en otroligt fin solnedgång och fick se Fuji i fjärran. Tyvärr var dörren till taket låst så det blev bara några bilder från min balkong. Observera att bilderna INTE gör vyn rättvisa. Det var riktigt vackert.



Ser ni Fujisan?

Nu då? <3


Dagen har gått åt till att tvätta plugga och äta Carols ostbågar en bästis skickade till henne.
Åh ostbågar <3

Nästa vecka blir najs!
Ha det bra folks!
Puss!