12 nov. 2010

Tjobre!

Tack för alla era fantastiska kommentarer. Jag blir så glad, uppiggad och pepp av er! Jag har världens bästa familj och vänner. Utan tvekan! Jag förstår att "förälskelsen" lägger sig, det var jag beredd på. Jag har redan från början velat att det ska bli vardag så fort som möjligt så att den jobbiga tiden går över fort. Långsamt krälar jag ur svackan och ställer mig och möter världen igen!

Skolveckan avslutades med ett achievementtest där jag helt enkelt blir sur om jag inte får full poäng eller mer än ett fel. Det gick riktigt bra och om det är något åker jag väl dit på mina slarvfel jag seriöst måste passa mig med. Kanjiprovet till exempel... 16/20... GAAAAAAAAH! Och vet ni varför?!?!?! JO! JAG GLÖMDE FYLLA I TVÅ RUTOR! Jag MISSADE dom totalt! Vad i helvete? Det betyder alltså att läraren tror att jag inte kan dom, när jag egentligen bara missade? Hur fan säger man det på japanska? Öh.....Det suger i vilket fall som helst. Jag blev så sur att jag frågade direkt när nästa stora kanjiprov är - om två veckor. BENKYO SHINAKEREBA! Nu jevlar.....

Jag mår mycket bättre nu i alla fall än vad jag gjorde i mitt förra inlägg. Det är mycket positivt som händer som man inte tänker på och det är det jag måste fokusera på. Det är ju egentligen sjukt att tvättäkta japaner säger att de inte skulle fatta att jag var utlänning om de pratade med mig på telefon. Det är ju egentligen sjukt att lärarna säger "Ja men Emma eftersom du är lite bättre kan jag förklara lite svårare saker till dig". Jag blir så sjukt jävla glad! Från och med nu ska jag alltid tänka på det positiva när jag börjar känna mig dålig igen.

Skolveckan avslutades med att ett helt DRÖS med folk (svenskar, koreaner, kineser, spanjorer, tyskar etc etc alla pluggar på ISI) besökte en Izakaya tillsammans och hade förbannat trevligt. Där efter gick vi till en "english pub" och satt där ett tag. Det är något jag verkligen trivs med. Att gå i skolan 5 dagar i rad, plugga, jobba hårt och sedan koppla av lördag och söndag. Det är en helt annan känsla än vad det var på gymnasiet. Det är mer chill, det är mer avkopplat, och otroligt trevligt!
Vi var hemma vid halv 12 tiden och satt och spelade kort en stund innan det blev läggdags.
Bilder kommer imorgon! Så länge får ni nöja er med en video från Izakayan!

NOTE:
Jag ser fan ut. Och var snälla och lyssna inte på japanskan jag pratar i slutet. Det låter hemskt och det är inte rätt någonstans.




Nu ska jag sova!
Hörs!

PS:
JAG MÅSTE SKAFFA NY HEADER, den e ju ful som fan!
Plus att jag skaaa dokumentera mer, det vill jag ju själv!

3 kommentarer:

  1. Vad skönt att Du mår bra, det var riktigt roligt och läsa Din blogg nu, nu mår jag också bra, mår Du dåligt så mår jag dåligt, mår Du bra så mår jag bra, så är det och vara Mamma, det är inte alltid så lätt.Min Älskade Emma vi syns ju snart.Tusen Kramar till Dig från Pappa och Mamma.VAR RÄDD OM DIG, LOVA DET.

    SvaraRadera
  2. Åh vad glad jag blir av detta inlägget fina Emma! Du är bäst! KRAM

    SvaraRadera
  3. Vad sa du på japanska? Att du filmar? /David (på mammas dator)

    SvaraRadera